En ångspärr är ett helt tätt skikt, oftast av plastfolie, som monteras på den varma sidan av isoleringen för att hindra fuktig inomhusluft från att vandra ut i väggar, tak och golv. Där kyls luften ner, vattenångan blir kondens och fukten kan ge mögel, röta och sämre isolering. En ångbroms gör samma jobb men är diffusionsöppen och släpper igenom en del fukt. Vilken du ska välja beror främst på vilken isolering du använder.
Mängden fukt i ett hem är större än många tror. En familj på fyra personer avger 10–15 liter vattenånga per dygn genom duschning, andning och tvätt som torkas inomhus. När huset isoleras och tätas stannar värmen kvar, men det gör fukten också om ingen tar hand om den.
Vad är en ångspärr och hur fungerar den?
Ångspärren, ibland kallad diffusionsspärr, är oftast en plastfolie av polyeten. Vanligast är folie som är 0,2 mm tjock, och det finns armerad folie som är svårare att riva sönder under monteringen. Täthet anges med ett Z-värde: ju högre Z-värde, desto tätare skikt.
Principen är enkel. Varm inomhusluft innehåller vattenånga. När den når kalla delar av konstruktionen sjunker temperaturen under daggpunkten och ångan kondenserar, ungefär som när badrumsspegeln immar igen. Sker det inne i väggen blir isoleringen fuktig och tappar värmeförmåga, och risken för fuktskador ökar. Ångspärren stoppar luften innan den hinner så långt och bidrar samtidigt till konstruktionens lufttäthet.
Skillnaden mellan ångspärr och ångbroms
En ångspärr är helt diffusionstät och släpper inte igenom fukt. En ångbroms består i stället av en diffusionsöppen duk, till exempel av fiberduk, polyeten eller papp, som släpper igenom viss fukt, men så långsamt att konstruktionen hinner hantera den.
I praktiken innebär det att en ångbroms låter väggen torka ut om fukt ändå kommit in, medan en helt tät ångspärr stänger ute allt. Ångbroms är också ett bra val i hus som inte värms upp året runt, som sommarstugor, eftersom kondens annars kan bildas på utsidan av en vanlig ångspärr när det är varmare ute än inne.
När använder du ångspärr och när passar ångbroms?
Det är isoleringsmaterialet som avgör. Mineralull, alltså glasull och stenull, kan inte ta upp och avge fukt, och kommer fukt in bildas kondensvatten som skadar konstruktionen. Därför används ångspärr, och i svenska småhus är den standard i yttervägg och tak. Material som kan ta upp och släppa ifrån sig fukt hanterar små mängder bättre och kombineras vanligen med ångbroms.
| Isoleringsmaterial | Skikt som passar |
|---|---|
| Mineralull (glasull, stenull) | Ångspärr |
| Cellulosa (returpapper) | Ångbroms |
| Träfiber | Ångbroms |
| Fårull och andra naturmaterial | Ångbroms |
| Sprutad polyuretan | Fungerar som isolering och ångspärr i ett, men appliceras av fackman |
Vid renovering av äldre hus är valet mindre självklart. Har väggen tidigare torkat inåt kan en ny, helt tät ångspärr skapa problem, och då kan en ångbroms vara säkrare.
Var ska ångspärren sitta? Rätt placering i yttervägg och tak
Grundregeln är att ångspärren alltid monteras på den varma sidan av isoleringen, alltså mot rummet, och aldrig på isoleringens utsida. Hamnar den ute i den kalla delen kan kondens uppstå inne i isoleringen. Det gäller i yttervägg, tak och golv.
Sätt den inte allra längst in mot rummet, för då punkteras folien varje gång du hänger upp en tavla eller monterar ett eluttag. Lägg den i stället en bit in i isoleringen, bakom ett installationsskikt med 45 mm reglar där el och rör dras. Villkoret är att minst två tredjedelar av isolervärdet ligger på ångspärrens kalla sida. Med 300 mm isolering kan du alltså ha 200 mm ut mot kylan, ångspärren och 100 mm närmast innerväggen.
Ett vanligt snitt i en yttervägg ser ut så här, inifrån och ut: gips, installationsskikt, ångspärr, regelvägg med huvudisolering, vindskydd med luftspalt och fasad. Vindskyddet är diffusionsöppet och får inte förväxlas med ångspärren.
I taket gäller samma princip: ångspärren ligger på den varma sidan, under isoleringen. Ska du tilläggsisolera vinden bör du först ta reda på vad som redan finns. Ångspärr dök upp först på 1960-talet, och de tidiga varianterna var ofta papp med aluminiumfolie som sällan var särskilt tät.
Så monteras en ångspärr steg för steg
- Planera konstruktionen så att folien kan dras kontinuerligt med så få skarvar som möjligt, och bestäm var el och rör ska gå.
- Rulla ut plastfolien och fäst den, till exempel med häftklamrar. Varje klammer gör ett hål, så täck dem med ångspärrstejp.
- Gör ett överlapp på minst 15 cm och tejpa skarvarna hela vägen med skarvtejp avsedd för ändamålet. Vanlig tejp håller inte i längden. Mot mur, puts och trä behövs folielim.
- Täta anslutningarna mot golv, tak, hörn samt fönster- och dörrkarmar.
- Täta genomföringar för rör, kablar och kanaler med manschetter eller butyltejp. Borra aldrig hål i folien i efterhand utan att täta.
- Skydda folien när gipset sätts upp, så att den inte skadas vid skruvning.
Ett litet hål är inte litet i sammanhanget: den fuktiga luften letar sig ut genom varje öppning och fukten koncentreras på just den punkten. Arbeta dessutom rent och torrt. Stänger du väggen med fuktig isolering eller våta reglar låser du in byggfukt.
Vanliga misstag som gör att ångspärren inte fungerar
- Fel sida: en ångspärr på isoleringens utsida ger kondens i isoleringen.
- Otäta skarvar: för litet överlapp eller fel tejp leder till läckor.
- Genomföringar utan manschetter: eldosor, rör och kablar är typiska läckpunkter.
- Avbruten folie: vid bjälklag, fönster och anslutningen mellan vägg och tak. Samma punkter är ofta köldbryggor, där kondensrisken är extra stor.
- Fel förväntningar på andra skikt: målad gips ersätter inte en ångspärr, och OSB-skivor kan bidra till lufttäthet men ersätter den inte heller om fuktberäkningen kräver den.
Behöver alla hus ångspärr, och varför är god ventilation viktigt?
Nästan alla hus behöver det. Nya hus har en tät ångspärr som lufttäthetsprovas, och Boverkets byggregler ställer krav på fuktsäkerhet och lufttäthet, men inte på en viss produkt: lösningen ska fungera i praktiken. Äldre hus har som regel ingen ångspärr, men den kan ha satts in i efterhand. Du kan inte se den utan att öppna beklädnaden i vägg eller tak.
Ångspärren är dock inte hela fuktskyddet. När husen blir tätare stannar fukten inne, så god ventilation är lika viktig, särskilt i badrum och dusch. Det är ventilationen, till exempel självdrag eller FTX, som för bort fukten ur bostaden, medan ångspärren skyddar konstruktionen.
Källor: Diffusionsspärr mot fukt: ångspärr eller ångbroms (Bygghemma), Allt du behöver veta om ångspärr (GDS), Generell anvisning för luft- och ångspärr av plastfolie (Rockwool)
