Solfångare – kort svar
En solfångare fångar upp solens värme och omvandlar den till varmvatten och uppvärmning via en ackumulatortank. Till skillnad från solceller, som producerar el, genererar solfångare enbart värme. Ett komplett solvärmesystem kostar normalt 23 500–43 000 kr beroende på storlek, kan spara mer än hälften av hushållets energi för varmvatten under sommarhalvåret, och håller ofta i 25–40 år. Nackdelen är att solfångare ger som mest värme just när behovet är lägst, på sommaren, och därför alltid behöver ett kompletterande värmesystem för vintern.
Så fungerar en solfångare – värme och uppvärmning
En solfångare består av en absorbator som tar emot solinstrålningen och omvandlar den till värme. Inne i solfångaren cirkulerar en vätska, vanligen en frostsäker blandning av vatten och glykol, i ett rörsystem bakom absorbatorn. När solen värmer upp absorbatorn stiger temperaturen i vätskan, och en pump för den vidare in i huset till en välisolerad ackumulatortank. I tanken sitter en värmeväxlare som växlar av värmen från solfångarkretsen till tankens vatten, som sedan används till tappvarmvatten och som tillskott till husets värmesystem, exempelvis golvvärme eller radiatorer. När vätskan har avgett sin värme pumpas den tillbaka ut i solfångaren och processen upprepas, dygnet runt så länge solen ger tillräckligt med instrålning.
Sverige har goda förutsättningar för solvärme. Ett vanligt villatak tar emot ungefär sex gånger så mycket solenergi som villan gör av med under ett år, och årsmedelvärdet för solinstrålning här är nästan lika högt som i Tyskland och centrala Europa. Även på molniga dagar produceras en del värme, eftersom infraröd strålning passerar molntäcket även när den ultravioletta strålningen stoppas.
Olika typer av solfångare
De två vanligaste typerna på den svenska marknaden är plana solfångare och vakuumrörsolfångare, och båda bygger på samma princip men skiljer sig i konstruktion.
Plana solfångare har absorbatorn placerad bakom en glasruta i ett platt hölje av till exempel aluminium eller stål, isolerat för att minska värmeförlusterna. Det är den äldre, mer beprövade konstruktionen, ofta med lång livslängd och lägre pris per kvadratmeter.
Vakuumrörsolfångare placerar i stället absorbatorn i ett glasrör under vakuum, ungefär som principen i en termos. Vakuumet ger mycket effektiv värmeisolering och gör att vakuumrör presterar bättre vid låg solinstrålning, till exempel på vår och höst, vilket ger ett jämnare energiuttag över året jämfört med plana solfångare. Nackdelen är ett något högre pris.
Valet mellan de två handlar i praktiken om tillgänglig yta, budget och hur jämnt du vill fördela energiuttaget över året. Har du begränsat med takyta ger vakuumrör vanligtvis mer energi per kvadratmeter, medan en större plan yta kan kompensera med enklare teknik till lägre kostnad.
Vad kostar solfångare?
Priset för ett komplett solvärmepaket varierar mest med hur mycket energi systemet ska ge. Som exempel på kompletta paket med vakuumrör, inklusive moms:
| Paket | Antal rör | Energiutbyte per år | Pris inkl. moms |
|---|---|---|---|
| Litet paket | 30 rör | ca 1 900 kWh | ca 23 500 kr |
| Mellanpaket | 60 rör | ca 3 800 kWh | ca 34 500 kr |
| Stort paket | 90 rör | ca 5 700 kWh | ca 43 000 kr |
Utöver paketpriset tillkommer normalt kostnad för ackumulatortank (om huset saknar en sedan tidigare), rördragning och installatörens arbete. En varmvattenberedare kan i vissa fall byggas om till, eller kombineras med, en ackumulatortank som solfångarna värmer, men i nybyggda solvärmesystem är en dedikerad ackumulatortank vanligast eftersom den är dimensionerad för att lagra värme över flera dagar.
Fördelar med solfångare
Den största fördelen är att solfångare kan sänka energikostnaden för varmvatten och uppvärmning betydligt. Räkneexempel visar att en solfångare som ger 2 000 kWh varmvatten under sommaren kan spara 4 000 kWh i en panna med 50 procents verkningsgrad, eftersom den ersätter energi som annars gått åt med halva effekten. Det innebär att många hushåll sparar mer än hälften av årsförbrukningen för varmvatten med rätt dimensionerat system.
Solfångare passar också särskilt bra som miljövänlig uppvärmning av utomhuspooler, där behovet av värme sammanfaller med de soliga dagarna på sommaren. Solenergin är dessutom gratis när anläggningen väl är betald, och med en livslängd på 25–40 år hinner ett väl valt system betala av sig flera gånger om innan det behöver bytas.
Nackdelar och begränsningar
Solfångare genererar värme främst under sommarhalvåret, när solinstrålningen är som starkast och husets behov av uppvärmning är som lägst. Under vintern, när behovet av uppvärmning är som störst, ger solfångare betydligt mindre energi, och systemet måste därför alltid kompletteras med en annan värmekälla, till exempel vedpanna, värmepump eller fjärrvärme. Solfångare kräver också tillräcklig och rätt riktad takyta eller markyta, vilket gör lösningen svårare att få plats med på mindre hus eller tak med ogynnsamt läge.
Solceller – ofta ett bättre val, men inte alltid
Solfångare och solceller monteras båda på taket och hämtar energi från samma källa, men de fungerar helt olika. Solceller omvandlar solljus till el via halvledarmaterial, medan solfångare omvandlar solinstrålningen direkt till värme. Solceller kan sedan användas till allt i hemmet som drivs av el, från hushållsapparater till elbilsladdning, och överskottet kan säljas till elbolaget. Solfångare är mer begränsade eftersom de primärt värmer vatten, även om verkningsgraden för själva värmeomvandlingen ofta är högre än solcellers verkningsgrad för el.
I praktiken passar solfångare bäst för hushåll med stort varmvattenbehov på sommaren, till exempel en pool, medan solceller är det enklaste och mest lönsamma valet för de flesta andra villaägare. En annan skillnad är att solceller och batterilagring kan ge rätt till grönt teknik-avdrag, medan solfångare i dagsläget saknar motsvarande skattereduktion, vilket gör återbetalningstiden längre för solvärme.
Installation av solfångare – placering och förutsättningar
Solfångare bör placeras riktade mot söder för bästa energiutbyte över året. Med en lutning mellan 25 och 60 grader, inom spannet sydost till sydväst, påverkas energiutbytet bara med 1–10 procent jämfört med den optimala vinkeln på 45 grader. Hamnar solfångarna i ett sämre läge, till exempel öster eller väster, kan det kompenseras med några extra kvadratmeter solfångaryta. Solfångare kan installeras på sadeltak, platta tak, väggar och i vissa fall fristående på marken, både i nybyggnation och vid renovering av befintligt hus.
